Frida

Hade en oerhört intressant intervju imorse och skulle så gärna göra flera. Kanske forskning inte är uteslutet ändå? Man kanske kan få någon att sponsra en under ett par tre fyra år... Någon som har lust att ställa upp? ;-) Nä, men skämt åsido. Jag gillar det verkligen och skulle mer än gärna göra 342 intervjuer likt Börjeson och Håkansson gjorde för evigheter sedan.

Tråkiga besked idag. Jag ska inte neka att det känns lite tungt just nu. Visst borde det vända snart?

En lite gott och blandat dag kan man säga... Fast det stämmer väl sådär. Gott och blandat är ju faktiskt bara gott. Hmm...

Har kikat lite på parkour idag och erkänner, jag är grymt imponerad av David Belle! Själv övar jag fortfarande på fallen med rullningen (roulade)... Glädjande nog för min son ska jag nog tillägga för skulle jag börja hoppa mellan hustak skulle han nog inte ha en mamma så länge till (ungefär så länge som halva hoppet varade...). Övning ger färdighet och även om jag aldrig kommer hoppa mellan tak utan några hjälpmedel, så kanske jag kan få vidga mitt sinne!

Se och njut, men se till att ta er genom den första minuten om ni inte tycker inomhusträning är roligt... efter det så... Watch and learn from the master;

Måste bara dela med mig. Om ni missade.

Tjänsten jag sökt och blivit kallad på intervju till har blivit utlagd igen. Det torde tyda på att de inte är nöjda med de ansökningar som redan har kommit in och vill ha in flera. Pust, suck och stön. Lite jäkla flyt just nu hade ju inte varit helt ovälkommet! Men, se uppåt, framåt. Allt löser sig alltid till slut!

• mindre, vattenabsorberande trasa för avtorkning efter måltid eller disk (Natialnalencyklopedin)

Samlar upp skräp och smuts och kastas när den tjänat sitt syfte. Helst innan den börjar lukta illa! Nödvändig i hemmet men ingen pryl man älskar att använda.

Bara så ni vet!

Var till vårdcentralen igår för en smärre åkomma. Fick träffa en AT-läkare som uppenbarligen hade förstått det här med ett empatiskt bemötande. Jag blir så glad när man träffar en läkare som faktiskt lyssnar ordentligt och ställer adekvata frågor och kan ge svar som en icke-läkarkunnig kan förstå. Tänker på Ulla Holms böcker om empati och påminner mig om att de möten där läkaren har ett empatiskt förhållningssätt faktiskt inte tar längre tid utan endast resulterar i att patienten känner sig mer nöjd samt att risken för att läkaren ska bli utbränd är mindre. Alttså en win-win situation. Känns trevligt och glädjande att träffa en ung läkare som verkar ha förstått det där. Hon ringde mig till och med en kort stund efter besöket för att förtydliga en sak som hon kände att hon hade missat. En stor eloge till henne!

Problemformulering och syfte ska var under två separata rubriker, men jag tycker att de hänger ihop. Att syftet föds ur problemformuleringen och denne ur problembakgrunden... Men det är väl bara att dela upp då. Till en början. För att kunna bryta mot reglerna och skapa sig sina egna måste man kunna reglerna ordentligt sägs det. Så här tragglas det regler för att sedan kunna få bryta mot dem... Det borde ju inte göra så stor skillnad hur man gör?

På tal om regler så är ju barnaga förbjudet genom lag sedan 1979 men häromdagen mötte jag en man som öppet och tydligt berättade att han hade slagit till sin tonåring. Soc. hade valt att inte göra en utredning. Men va fn känner jag bara! Det blev en het diskussion kring detta och hur vi än vred och vände på det ansåg han inte att han hade gjort något fel. "Barn måste ju uppfostras och inte for barn mer illa innan 1979 än vad de gör nu". Att prata med sin tonåring var inte ett alternativ eftersom "h*n lyssnar ju inte på mig". Sen ställer jag mig frågande till att socialtjänsten inte tycker att man ska göra en utredning när de får reda på en sådan här sak. Hur tänker man då? Det är förbjudet att slå sina barn och detta är en regel som inte får brytas. Det är en stor skillnad på regler och regler ibland.

Har precis tittat på Vetenskapsmagasinet och funderar nu lite över hur troende argumenterar för att Gud skapade människan. Det måste jag fråga någon om. Genom DNA kan forskarna bevisa hur homo sapiens sapiens har utvecklats från samma träd som aporna (primaterna för att vara lite mer exakt). I så fall borde väl Gud inte ha skapat människan eftersom den har utvecklas som art under flera miljoner år (för övrigt är det ca 5-6 miljoner år sedan som människan och schimpansen fick separata utvecklingslinjer). Hur som helst skulle jag vilja veta hur man tänker kring all den forskning som finns som visar att det vi känner till om homo sapiens sapiens är att det INTE började med en klar och färdig människa som Eva och Adam.

Det packas och packas för fulla muggar nu hemma. Det blev ett relativt hastigt byte och det är mycket att fixa med. Kom på idag att man ju måste säga upp elen och göra en flyttanmälan. Nåja. Ska hem snart och putsa fönster. Det ser jag inte fram emot. Om det är något jag verkligen inte är duktig på och dessutom tycker är fruktansvärt tråkigt så är det att tvätta fönster! Ikväll ska vi börja flytta över kartonger iallafall och imorgon smiter ju jag till jobbet i tolv timmar. Oerhört lägligt när det är flyttarhelg... Så söndagen blir tuff, tur att vi har många som kommer och hjälper till!

Något riktigt roligt är att jag nu drunknar i intervjuperrsoner som vill ställa upp inför min uppsats. Socialtjänsten hör inte av sig trots upprepade kontaktförsök, så där ligger jag fortfarande efter, men föräldrar verkar vilja dela med sig av sina erfarenheter och jag har nu minst sex föräldrar som vill bli intervjuade. Jag behöver tre eller fyra, så det ser ju lovande ut även om någon skulle hoppa av! Det känns spännande men samtidigt lite nervöst. Det är ett tungt ämne som ska tas upp och processer som kan sättas igång.

Tycker det är rätt facinerande. Sitter och fördjupar mig i mitt ämne för c-uppsatsen och känner bara att ju mer jag läser desto mindre kan jag. Visst jag får mer kunskap, men jag kommer ju aldrig kunna få all kunskap om ämnet och hur ska jag då kunna säga att jag egentligen kan något? Teorierna ska vi inte gå in på. Känner mig än mer förvirrad än någonsin och undrar om det inte kan vara så att jag bara haft tur som lyckats plugga så länge utan att någon har fattat vilken himla nöt jag är när det gäller teorier. Nåja, någonstans brukar det lösa sig, men just nu känns det inte så överkommligt detta jag har gett min in på.

Känner mig splittrad. Studierna tar mycket tid, samtidigt så är det oerhört tidskrävande att flytta. Allt som ska packas, skruvas ner, tvättas, städas tar tid från C och gör mig smått stressad. Drar ner på sovtimmarna just nu och förstår inte varför NG helt plötsligt var så himla viktig att lusläsa klockan två i natt. Fast jag måste säga att det var oerhört intressant att läsa om mumierna i katakomberna på Sicilien. Tänk att jag missade dem när jag var där. Fast å andra sidan har jag nu en orsak till att åka tillbaka...

Har haft en upptäckardag på Tom Tits med K och hennes barn. Var jättekul! Finns så mycket att göra där. Massor av familjer var där och det var fullt ös hela tiden. Såg rättrace och minns den där läbbiga svansen på min hals. I övrigt gillar jag råttor. Häftiga djur. Sen alla experiment.

Ska bjuda hem K med barn och make när vi flyttat så de får se en annan sida av min ängel.

Nu är jag slut men nöjd över en skön helg. Imorgon blir det pm-läsning och ett besök på universitet för att hämta lite litteratur.

En sak jag funderar på nu är hur man ska värdera sin kunskap. Det här med löneförhandlingar är inte lätt när man kommer som nyutexaminerad. Tycker det känns tråkigt att hamna lägre i lön efter sammanlagt åtta års studier varav tre och ett halvt inom socialt arbete, än vad jag hade som väktare. Men har man valt att jobba med människor har man på något sätt valt en låg lön. På facket talar de om att värdera sin kunskap. Det är inte helt lätt. Dessutom har man valt ett kvinnodominerat yrke och vi kvinnor är genrellt sett dåliga på att sälja oss själva. Jag gillar inte att generalisera speciellt utifrån kön, men det är den bittra sanningen.Eller finns det verkligen en sanning? Jag ska försöka tala för min sak, vara lite hård i förhandlingarna, men risken finns ju att de säger nej och då står man där utan jobb istället. Och det betalar tyvärr inte räkningarna. Nåja, ska skriva ner en liten lista med argument. Synd att jag måste bestämma mig innan kursen i löneförhandling. Den skulle inte sitta helt fel nu.

Vad är då pengar, egentligen bara lite papper med bläck på, eller bara hypotetiska siffror. Inte gör de mig speciellt mycket lyckligare, men kanske de tar bort ett problem eller två.

En sak till att bocka av. PM inlämmnat och nu täcnker jag faktiskt ta helg, suttit och gjort massor med meningslösa tester på fb. Men det är så befriande att låta tankarna flyga inte behöva använda hjärnan. Det har varit mycket studerande sista dagarna och nu tänker jag bara njuta av helgen. Sambon åker bort och C och jag ska mysa och ha det gott. Träffa en vän och hennes barn och ha picknick.

Nu ska jag ut i solen och lapa vitaminer.

Klar med opponeringen och kan nu bocka av en till sak på den evighetslånga listan som ska klaras av fram till sommaren. Det gick bra, även om ögonen går i kors. C är sjuk och vaknade orolig inatt. Fick vara uppe i ett antal timmar och vyssa och avleda från geggiga ögon. Läste Kvale för den stackarn för att han skulle bli trött och jag hinna med lite skolarbete. "Inte tycka om" var hans kommentar till mitt val av bok :-D. Ja, vad ska man säga? Jag hade gärna också sluppit att läsa det klockan tre på morgonen. Men längtan till sängen tog iaf överhanden till slut.

Idag ska kristeorin och hermeneutik avhandlas är tanken. Jag har aldrig varit så sjukt slutkörd som jag är nu, men det känns skönt att klammra sig fast vid teoretiska diskussioner när världen skälver runt omkring. Fast helst skulle jag vilja stoppa huvudet i sanden ett bra tag framöver. Men det är fegt och det är bara att lyfta blicken och fortsätta framåt. Ett skadat ego kan jag hantera. Vill man vara stark tänker jag att man måste utsätta sig själv ibland. Ibland vinner man, andra gånger inte. Ta det som en kvinna och gå vidare. Ena foten framför den andra. Igen och igen.

Kunskap kommer man långt med så jag ska försöka fylla kroppen med det nu. I en cirkelformad spiral från del till helhet och tillbaka igen.

Summeringen av helgen är "tvära kast".

Lördag började jag med att fixa matsäck, dra på sonen och mig varma kläder, för att sedan med S i släptåg promenera till Hagaparken. Gjorde antagligen vinterns sista snögubbe. Rullade i snön och tjöt av skratt. Fika i snödriva är klockrent och gott.
Sen storhandling. Jag kommer nog aldrig lära mig att uppskatta att åka och storhandla med familjen. Det gör mig bara sur och vresig och allt annat än charmig. Snälla, låt mig få slippa!
Kvarnen på kvällen i gott sällskap. Fruktansvärt törstig. Pratade och glömde att äta mat vilket resulterade i ännu ett tvärt kast... Jag ska inte gå in på det mer här, men förvånad blev jag iallafall.


Söndag, säng och tvätt med packning, Första flyttlådan packad trots ett bultande huvud. En fot framför den andra och så fixar man det här också. Framtiden. Kvällen avslutades med att jag somnade hos sonen när jag la honom, vaknade av lätt panik då jag insåg att jag inte är färdig med min opponeringsdel som ska diskuteras imorgon fm. Jaha, så nu sitter man här med en uppsats i knät och undrar varför jag skriver det här i bloggen och inte funderar över hur reliabilitetsfrågan behandlats av författaren.

Sitter och tittar på platsannonser. Jag trivs så himla bra på min praktikplats där jag nu ibland arbetar extra. Men efter att ha pratat med cheferna där inser jag att det nog inte kommer finnas någon öppning där till hösten. Sommarjobb finns om jag vill ha och det är det knepiga i det hela. För visst är det så att jag allra helst skulle vilja vara där. Men så måste man var lite av en strateg. Om jag sommarjobbar där blir det att söka nytt till hösten. Om jag istället söker ett vik någon annanstans finns det en chans att jag kan få ett längre vik och kanske även en möjlighet till tillsvidareanställning. Få in foten någonstans.

Hittar faktiskt en del som lockar, men det är inte helt enkelt att komma som nyutexaminerad och tävla mot andra med flera års erfarenhet.

Men första steget blir att knåpa ihop en CV som är iögonfallande och ett personligt brev som den som läser ska nappa på. Om man sedan kommer på intervju gäller det att få dem att svälja betet också. Många bitar och jag är inte så där jättebra på att sälja mig själv. Jag får helt enkelt hålla tummarna för att någon skulle vilja ha mig. :-)

Att jag aldrig lär mig. Varför ska ett dygn bara ha 24 timmar? Det räcker inte för allt man vill och måste göra. Har jobbat lite i helgen men igår var det en underbar dag då vi åkte till Naturhistoriska efter att ha varit ute och lekt i kylan men i solen. Sedan blev det en tur till föräldrarna som blev så lyckliga över att träffa C och mig ihop. Har tyvärr på sista tiden mest utnyttjat mina kära päron till barnvakteri.

När väl C somnade för kvällen åkte ett ton med böcker fram och sedan satt jag tills det var dags att väcka sonen, packa våra väskor och åka till förskola och skola. Jag hann få in min examinationsuppgift med 15 minuters marginal. Så skönt, hade velat gå hem och lägga mig, men berget med saker som ska läsas verkar aldrig bli mindre. Så det var bara att fortsätta. Fast nu efter ett par timmar går det bara inte längre. Ska ta mig en välbehövlig promenad och hämta linser så att jag ser något när jag jobbar imorgon. Lite tråkigt att behöva börja med linser igen när man har betalat en nätt summa för att slippa. Men, jag ska verkligen inte klaga. Nu för tiden kan jag ju gå utan linser utan att falla utför stup eller famla runt i havet efter glasögon som av någon märklig anledning inte vill sitta kvar på näsroten nr vågorna går höga. Det löser sig till slut. Det gör det alltid och det är rätt tryggt.

Det går en grön linje ner till söderort
Säg det igen,
gjort är gjort...

Idag ska jag träffa en vän från min tid i London. Det var 12 år sedan och en galen tid. Jag ångrar inte vad jag  gjorde där, men jag skulle nog inte göra om det. Fast samtidigt, många saker skulle jag nog göra om trots allt... Det var rock n' roll och 250 på motorvägen!

Det ska bli underbart att ta en promenad ner längs minnenas allé. Hon stannade kvar när jag åkte hem till Sverige och vi har bara setts en gång sedan dess och det var efter ungfär ett halvår då hon var hemma i Finland på besök. Man kan ju ställa sig frågan hur mitt liv hade sett ut idag om jag hade stannat.

Roligt för mig iallafall. Hade en tv-tekniker hemma här idag. Så ringde jag S för att fråga en sak. S första reaktion var att säga att han hoppades att killen inte var snygg så vi inte hade hoppat ner i sängen tillsammans (nja, jag får nog censura det S verkligen sa). Hmm, vad svarar man på det. "Jo, han står här framför mig". S hoppades att teknikern inte hade hört något, men det hade han så klart. Jag la på luren och gissa om vi fick oss ett gott skratt :-)

Det verkar ibland som om det är det enda jag gör för tillfället. Fast jag ska verkligen inte klaga. Tycker det är roligt också. Hittade flera intressanta avhandlingar idag. Frågan är bara om dessa är relevanta för uppsatsen. Jag dras lätt in i att jag tycker en avhandling är intressant, fastnar och läser för att sedan upptäcka att tiden sprungit iväg och att just den avhandlingen eller artikeln passar någon annan.

Har haft en väldigt bra dag. Först var jag på skolan i biblioteket med min bibliotekskompis vilket alltid är trevligt, sen iväg och lunchade med en gammal vän och fick samtidigt ett samtal om jobb nästa vecka vilket alltid är välkommet. När vännen åkte till jobbet fastnade jag i min kära gammla byggnad (stadsbiblioteket för er som inte följer bloggen) och träffade en ny trevlig bekantskap. Alltid roligt med tillfälliga och givande möten. Ikväll har jag bearbetat min ormfobi lite eftersom sonen av någon märklig anledning vill att jag hela tiden ska göra olika ormar i modellera :-) Har jag förresten berättat att hans favoritsak just nu är en stor plastråtta han har fått av sin syster? Den är med överallt. Att den är rätt verklighetstrogen behöver jag nog inte tillägga när jag de facto trodde vi fått in en råtta i hemmet första gången jag såg den på håll...

Vilken befrielse! Tentan är skriven och resultatet klart. Nu kan det läggas till handlingarna och man kan fortsätta med nästa projekt, en litteraturöversikt. Låter lätt genomförbart, men jag vet inte jag. Mycket ska finnas och sedan gås igenom innan det är dags för att få ner tidigare forskning på pränt. På något sätt löser det sig nog. Just nu är jag bara glad över att den här dagen är över.

Kom hem och fann ett hederligt brev på hallmattan. Det är inte ofta nu för tiden. En cd men skön musik och ett kort som fick mitt hjärta att smälta. Vissa människor finner sin plats i ens hjärta och lämnar det aldrig. Nu ska jag på med hörlurarna och verkligen lyssna. Tack!