Frida

En sak jag funderar på nu är hur man ska värdera sin kunskap. Det här med löneförhandlingar är inte lätt när man kommer som nyutexaminerad. Tycker det känns tråkigt att hamna lägre i lön efter sammanlagt åtta års studier varav tre och ett halvt inom socialt arbete, än vad jag hade som väktare. Men har man valt att jobba med människor har man på något sätt valt en låg lön. På facket talar de om att värdera sin kunskap. Det är inte helt lätt. Dessutom har man valt ett kvinnodominerat yrke och vi kvinnor är genrellt sett dåliga på att sälja oss själva. Jag gillar inte att generalisera speciellt utifrån kön, men det är den bittra sanningen.Eller finns det verkligen en sanning? Jag ska försöka tala för min sak, vara lite hård i förhandlingarna, men risken finns ju att de säger nej och då står man där utan jobb istället. Och det betalar tyvärr inte räkningarna. Nåja, ska skriva ner en liten lista med argument. Synd att jag måste bestämma mig innan kursen i löneförhandling. Den skulle inte sitta helt fel nu.

Vad är då pengar, egentligen bara lite papper med bläck på, eller bara hypotetiska siffror. Inte gör de mig speciellt mycket lyckligare, men kanske de tar bort ett problem eller två.