Sliten men glad

Fick se några bilder på min brorsdottern idag. Förundras över hur en sådan liten människa som kom till världen alldeles för tidigt kan se så "klar" ut. Klar blick och mjuka lena kinder. En liten minihand som försöker omsluta mammas lillfingertopp. Hon är lik sin bror redan. Jag sväller av stolthet som faster...

Nu får hon vara hos sin mamma och pappa lite mer. De kör kängrumetoden som betyder att barnet får ligga intill mamma eller pappa, hud mot hud. Få värme och kärlek. Måste vara underbart för min bror och hans sambo eftersom de i början bara fick sticka in handen i kuvösen! De låter glada. Livet är stort.

Jag är sliten. I morse när jag mötte min spegelbild insåg jag att det måste till en förändring. Alldeles för lite sömn sätter sina spår. Men det är svårt att säga nej till saker man vill göra. Utmaningar man vill ta. Nu måste jag lära mig att prioritera bättre. Familjen, skola, jobb, vänner. I nämnd ordning. Samhället och rädda världen-projekt får stå på stand-by ett tag. Till sommaren, till sommaren - ja, då jävlar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0