Frida

kan plötsligt drabba individen i ögonblick av isande eller som Heidegger säger "kuslig" [unheimlich] klarsyn, som förändrar hela hennes levnadsbana. Genom den "ångest" som uppstår när hon betraktar den vardagsvärld, där hon existerar, i dess egentlighet och helhet, och därmed dess meningslöshet, intighet, försätts hon i en stämning som gör det möjligt att fatta icke-triviala beslut. Härigenom tar hon ansvar för och "återvinner" sig själv som individ". (Alvesson & Sköldberg, 2008, tolkar Heidegger och till viss del även Sartre)