Frida

När massören idag efter en timmas knådande tittade bekymrat och sa till mig "herregud människa, du är ju spänd i hela kroppen" kunde jag inte annat än le. Där hade jag legat och andats som en förstföderska för att ta mig igenom varenda knut hon hittade med ungefär tre millimeters mellanrum, så att jag var spänd kom ju inte direkt som en överraskning. Nu blir det till att boka in lite tider med henne framöver så blodet ska kunna få åka motorväg igen. Det är inte så konstigt att jag ibland upplever att blodet mitt flyter utanpå min hud - det finns ju uppenbarligen inga vägar för det att ta inne i kroppen. En underbar eftermiddag blev det icke desto mindre med allt vad den innebar. Nu är jag ny hela vägen innifrån och ut.